Fröken Mias Hjärtefrågor

DEN PERFEKTA UTGÅVAN ÄR FUNNEN TILL SIST!

Precis som så många andra längtar jag efter att "Alice in Wonderland" ska ha premiär. Blev för ett tag sedan sugen på att läsa denna klassiker av Lewis Carroll, har faktiskt bara haft en modernare Disney-version innan i barnbokshyllan. Har med stor iver letat på nätet efter boken, men har fram tills nu inte kunnat finna en utgåva som tilltalade mig särskilt skarpt. 
Till min stora lycka fann jag boken häromdagen antikvariskt, en jättefin utgåva från 1946. Den är så underbart sliten och blekt i färgen. Ett drömfynd, verkligen! Är väldigt glad och lycklig över denna fina lilla bok.
Innan jag ska somna läser jag om betydligt läskigare saker. En viss uppskärare som härjade under 1800-talets senare del i det mörka viktorianska London fascinerar fortfarande. Just detta verk är neutralt i sin vinkel och har skalat bort all mytbildning som omger dessa olösta mordfall. Mycket intressant, kan verkligen rekommendera denna kriminaldokumentär till dem som inte är så känsliga av sig. Har man svårt för makabra bilder och beskrivningar ska man absolut inte öppna dessa pärmar. Någonsin!

Så otroligt vackert och surrealistiskt!


Förskräcklig och spännande läsning!

FRÖKEN FÖRVÅNAD ÄR EN GLAD OCH LYCKLIG VINNARE!

Igår fick jag ett jätteroligt besked i min inkorg, nämligen att jag är en av tre som vunnit ett presentkort hos Karlbjer.se. Det här är en riktigt trevlig webbutik, de har flera av mina älsklingsmärken. Det jag mest uppskattar är förstås det jättestora sortimentet av Cream-kläder. Alltid roligt att vinna något, man blir lika glad och förvånad varenda gång. Värdechecken är ett mycket välkommet bidrag till ett par leggings som jag vill ha till mina fina klänningar. Plus en t-shirtklänning och en spetstopp. Mums, mums! Tack Karlbjer, ni har en trogen kund här i Jönköping!
Har också upptäckt två nya märken som jag blivit vansinnigt förälskad i, nämligen danska Edith & Ella och franska LILITH. Kolla in bilderna på LILITHs hemsida, jag får magsnörp av lycka när jag ser dem. Så retro, färgglatt och sött att det inte är klokt! Något shoppingmaraton blir det dock inte tal om, tyvärr, det är liiite för lyxiga priser. Fyrsiffriga belopp som inte börjar på en etta går inte ihop med studiefinanserna för tillfället. Men jag är glad för det lilla jag har i min garderob, som till exempel koftan och kavajen här nedanför.
Informationspolitiken är mycket intressant, men ändå vill det sig inte riktigt med studerandet. Läser kanske fem sidor, sedan måste jag återigen bläddra tillbaka för att se vad tusan det var jag nyss läste. Skitjobbigt! Känner mig lätt förtvivlad över situationen. Men det är bara att bita ihop, jag VILL INTE ha någon förbaskad rest. Har det fungerat hittills så ska jag väl för sjutton gubbar inte börja klanta mig nu heller. Chockskadad eller inte, det här ska bara gå!

Dansk gosekofta, så grymt skön!


Fransk design som får mitt hjärta att banka!


Baksidan är den bästa sidan i detta fallet!


Vacker spetsdetalj! (Karlbjer.se)

EN LEVANDE DÖD FRÖKEN SKRÄCKROMANTIK!

Idag ska jag hämta ut en hyrbil och köra runt i stan och ute på vägarna. Ska bli skönt att inte behöva känna sig så ofri och isolerad. Kan inte fatta hur beroende man faktiskt är av bilen. Lathet enligt vissa kanske, men inte fasen vill jag promenera till Borås. Ner till stationen är det ett par kilometer och för att hinna med Swebus turer skulle jag behöva gå upp i värsta ottan. Nej, då jobbar jag hellre hemifrån i lugn och ro!
Maskeraden i lördags var trevlig, men vi saknade mina föräldrar som låg hemma i magsjuka. De är vänligt men bestämt portförbjudna hit den närmaste tiden, sådana hemskheter har vi INTE tid till att drabbas av.
Som ni ser så var alla utklädda. Lilltjejen hade en kompis som sov över här och man kan ju undra vad den ungen trodde om vår familj. Nåväl, bättre att vara dysfuntionell på utsidan för en kväll än att vara det alla andra dagar, he he!
Lekte lite med tanken på att vara död, kändes befriande att klä ut mig i svart och med blodet rinnande ut ur munnen. En flirt med det oändliga och oundvikliga. Skräckromantiskt och klichéeartat så att man bara vill avlida. Den Älskade tyckte att min utstyrsel var riktigt het och föreslog lite rollspel, en upptäcksresande möter transylvansk vampyr, hi hi! Kan jag väl gå med på, låter spännande och mysigt.
På söndag ska en hemtenta i informationspolitik lämnas in. Jag är som en zombie, en levande död. Det funkar inte där inne i skallen, blir trött av minsta lilla. Det måste vända snart, jag motionerar och äter grönt och frukt så att jag storknar. Ändå blir det bara värre. Det som är bra ändå är att det blir ljusare för var dag som går. Känns hoppfullt, snart får man ny energi automatiskt.
Till dess får jag ta vara på de stunder jag mår bra och är lycklig så gott det går, inget har ju faktiskt förändras. Det är bara inuti mig själv som det finns en svart slöja just nu över ljuset. Det är ju ett tecken på att jag är en människa med ett fungerande känsloliv, så jag välkomnar faktiskt allt det som gör ont också!

Den extrema makeovern blev ju superlyckad!


Världens bästa svägerska var så vacker i sin brudstass!


En heeelt normal familjetillställning i vårt lilla grå hus!

SOM EN ASIATISK TÖRNROSA SOVER JAG BORT ALLT SOM ÄR JOBBIGT!

Dagarna flyter fram in i den okända framtiden, vissa timmar springer iväg och andra segar sig fram som en tjock sockerlag. Tröttheten är konstant hela tiden. Jag får mycket gjort, men det är som en slöja framför ögonen. Jag är inte riktigt här, inte helt närvarande.
Det bästa är att jag har sovit så gott de senaste nätterna. Jag svär, jag har inte sovit så bra på flera år. Hela nätter, tungt och djupt. Nåväl, inatt vaknade jag en stund och kände mig ångestfylld. Det varade inte så länge för jag fick snart en varm famn att krypa in i. Skönt med någon som tröstar i den kalla och svarta natten.
Jag har ännu ingen bil och jag vill spara på de hyrbilsdagar jag får genom försäkringen. Har ännu inte känts helt okej att ge mig iväg till plugget, har jobbat desto flitigare här hemma istället. Seminariet i måndags räddades enbart av min käre klasskamrat, själv presterade jag under all kritik. Tänkte bara på att jag skulle åka iväg efteråt och se bilen för första gången sedan olyckan och så fick jag någon slags panikångest. Kom av mig fullständigt. Som sagt, det var en evig tur att jag inte jobbade ensam. Det blev i alla fall godkänt, så jag slipper att göra om det hela åtminstone.
Helgen har anlänt, jag märker ingen större skillnad. Är helt förvirrad vad gäller vilka dagar det är. Måste plugga och skriva en hemtenta. Dessutom ska vi fira den Älskade med en liten maskerad för den närmaste familjen. Skönt att det inte är en stor fest för jag känner mig inte alls socialt begåvad just nu. Nästa helg är det bröllop, om jag inte känner mig återställd får jag nog hoppa över den tillställningen. Det är inte mina släktingar, jag känner dem inte särskilt väl faktiskt. Eller rättare sagt, jag känner dem inte alls för vi har bara träffats en enda gång som hastigast. Min hälsa och min skola får gå före den här gången om det så behövs.
För att tala om lite trevliga saker också, det kommer att bli fredagsmys här huset ikväll och då brukar vi alla bli på genast mycket bättre humör. Inga krav och bara lite plugg. Bonusgrabben ville ha tacos och det ska barnen få. Men på min begäran kommer det även finnas vitlöksgratinerade musslor och räkor på bordet. Tacos går inte ihop med min mage. Gillar inte mat som kommer tillbaka upp från magsäcken när man väl ätit upp den och inte heller gillar jag gasbildande föda. Tacos lyckas på något vis uppfylla bägge dessa olägenheter. Smaken är ok, men jag tål inte eländet. Skaldjur däremot kan jag äta tills jag dör av mätthet!
Trevlig helg mina kära läsare! Det är lite roligt att se att läsarantalet ökar. Däremot har kommenterandet minskat. Lustigt fenomen, det är väl jag som är sporadisk i mitt skrivande och allmänt ointressant för tillfället. Tyvärr så tar andra göromål upp så mycket av min tid att inspirationen till att skriva bra saker inte riktigt finns där just nu. Men det kommer, det kommer! Kan dock inte lova när.

En sliten, slö och slappt klädd student!


Som dock snart ska vara så här piffig igen!


Bäst att investera i den här för lite inspiration!

DEN UNDERBARASTE MANNEN I VÄRLDSHISTORIEN FIRAS MED GLÄDJE OCH KÄRLEK!

Idag har vi gratulerat och hurrat för vår favoritperson i hela universum, världens bästa fästman och förälder är han! Finns ingen underbarare, det är obestridbart helt enkelt. Jag ska inte skriva ett långt inlägg till min Älskades lov härinne just nu, istället ska jag "hylla honom live". Om ni förstår. Har mycket att säga om min fina man och det finns andra dagar då jag kan pränta ner det här. Dock kändes ett liiitet cybergrattis som en fin sak att ge honom förutom alla paket och gosekramar.
Ni märker också säkert att det inte är sig riktigt likt härinne längre. Är mer färgglatt bibblanstyle nu. Jag är inte världens vassaste på det här med bloggdesign, det är jag fullt medveten om, men det blev ok. Rosa och böcker. Det är sån jag är. Gullig och förläst för tillfället, trivs förstås riktigt bra med det.

ETT LITET LEENDE FINNS DÄR MINSANN ÄNDÅ!

Jag är stolt över mig själv idag. Veckan har givetvis varit hemsk och jobbig på alla tänkbara sätt. Allting känns overkligt och surrealistiskt. Och skrämmande.
MEN, jag har inte klappat ihop, jag lät inte mig själv spricka sönder den här gången. Det är svårt nog som det är. Om livet runt omkring mig också skulle falla samman så kommer ju ingenting att fungera. Därför är jag starkt motiverad till att gå vidare från den här händelsen så fort som det bara är möjligt.
Nu har jag fattat gruppindelningen till seminariet, det var ta mig tusan inte alls helt lätt att förstå utifrån den lista vi fick skickade till oss. Därför har jag hunnit maila till en massa personer som jag inte ska jobba ihop med om en hel del saker och det känns lite pinsamt just nu. Ja, ja, jag överlever nog den fadäsen också!
I den grupp jag SKA vara i har jag fått en lite ledande roll igen. Trodde det skulle stressa upp mig, men det verkar vara som om att hårt arbete bara gör mig gott just nu. Då jag även fick beröm för mitt goda ledarskap från förra gången så känns det extra motiverande att fixa allt bra denna gången också. Med den skillnaden att jag nu är förberedd på alla tänkbara utfrågningar och vinklingar. Denna gången ska ingen rasistisk seminarieledare få grilla mig, då jäklars ska jag bita ifrån som attan!
Det enda tråkiga är att en gruppmedlem inte har hört av sig på varken PIM eller telefon. Var så förra gången också, en del bara skiter i det hela och låter oss andra dra det tunga lasset själva. Fruktansvärt dålig stil tycker jag! Den här gången tänker jag inte tiga om det hela och mörka hela situationen för att rädda någon annans skinn. Avskyr när andras tillkortakommanden drabbar mig personligen, det gör mig riktigt förbannad rent ut sagt.
Som tur är så jobbar jag med Fredrik från förra grupparbetet och han är en riktig klippa. Det här kommer vi att fixa galant tillsammans!

FRÖKEN FULLSTÄNDIGT FÖRSKRÄCKT TRÖSTAR SIG MED FAVVOKLÄNNINGEN.

Det är som om ingenting har hänt. Förresten har det ju inte det heller. Bara en större materiell förlust. Det är inte så farligt, på detta området har det sällan saknats mig något.
Är så sliten och jag har uppgifter och arbeten upp till öronen. Just nu skulle jag behöva en magisk dryck som ger mig styrka och energi för hela terminen. Hoppas att ljuset kommer att fixa allt om några månader.
De här dagarna har jag nog lidit av en tillfärllig, mindre depression. Är trött och desorienterad. Tur att jag ännu inte har någon bil att köra, det vore inte så lämpligt kanske.
Däremot har jag hållt mig sysselsatt. Första kvällen tittade jag på tre läskiga filmer på raken, de värsta splatterskräckisarna som jag bara kunde komma på. Kändes renande på något obscent vis, jag är ju lite speciell. Sedan har jag sytt som en galning, varenda vintageplagg som legat och väntat på service i garderoben är fixat. Det har fållats upp, klippts bort och bytts knappar så att det stått härliga till! Nu är garderoben krisartat full. Borde förbarma mig över eventuella behövande och göra en utrensning igen.
Läst har jag också gjort, till sista sidan i varje volym. Har hunnit med både "Boktjuven" och "Känns det fint att finnas en dag till?". Den första var så vacker och fantastiskt bra skriven att det gjorde ont inombords. Den andra fick mig att skratta när jag som mest behövde det.
Nu är det dags att ta tag i plugget igen. Examinerande seminarie på måndag, yes! Jag är ju dock sjukskriven denna veckan, så resten av arbetsgruppen måste sända mig uppgifter om vad jag ska göra. Funkar inte att maila lärarna då varje uppgift i mångt och mycket utformas av själva gruppen. Hoppas innerligt någon är snäll och PIM:ar mig om allting.
För övrigt så ska vi båda till frisören idag, jag och min Älskade. Jag har aldrig förut i mitt liv skämts så mycket för mitt fula hår. Det här är bottenrekord, denna gången blir det verkligen inga uppklippningar. Alldeles för mycket jobb med att underhålla en sådan frisyr för min del. Lite andra ärenden ska vi väl också hinna med. Ska bjuda den Älskade på en trevlig lunch, har jag tänkt. Det förtjänar han väldigt mycket och även jag med.

Jag lever. Min kropp är hel. Mitt psyke är dock slitet i bitar. Kommer nog att vara så ett bra tag framöver. Allting känns mycket overkligt, men jag har fått berättat för mig att det inte är ovanligt alls. Imorse var jag med om en trafikolycka. I mörkret. I kylan. Bara jag och min rädsla.
Jag skulle köra om en långtradare på den tvåfiliga vägen. Upplevde inte att väglaget var särskilt halt. Lastbilen körde kanske 70 km och jag gled om i nittio på hundrasträckan. När jag hade kört förbi den skulle jag svänga åt höger för att ta mig tillbaka till den högra körbanan. Bilen ville inte det alls, den bara drog alltmer åt vänster. Däcken sladdade på snön som lagt sig som en sträng i mitten. Rätt som det var så spann bilen runt, runt, runt. Med en oerhörd kraft smällde jag in i vajerräcket i mitten och sedan sköts jag bokstavligen som en projektil från en gigantisk slangbella rakt ner i diket på motsatta sidan. Kylaren exploderade och ångan stod som ett fräsande moln ur gliporna i motorhuven.
Tystnad, overklighetskänsla, min kropp domnade bort. Kände efter om jag hade ont, jag hängde ju så konstigt där i säkerhetsbältet. Airbagen löste inte ut, konstigt nog. Bara en molande smärta över nyckelbenet där bältet tagit emot mig.
Ville inte röra på mig, en konstig känsla fyllde min kropp. Min instinkt var att försöka köra därifrån. Jag skulle ju på föreläsning! Bältet satt hårdare och hårdare och jag lossade det och försökte ta mig loss.
I samma stund öppnades dörren av en man. Det var långtradarchauffören som stannat och oroligt kikade in på mig. "Hur gick det, är du okej?!". Ett pipigt "jooo" lämnade min stela mun.
Jag gick ur bilen, mannen ringde SOS. De var snart på väg. Han frågade återigen om allt var bra. Jag sa att det var det. Skakade dock av kyla och chock.
Han väntade tillsammans med mig ända tills hjälpen kom. Så snällt, så omtänksamt, så otroligt medmänskligt. Jag gråter när jag skriver detta, för jag är rörd. Det finns goda människor, vad vacker världen är då. Flera andra bilar stannade och det kom fram flera personer och undrade om allt gått bra. Jag är förvånad. Skäms nästan för att jag varit så cynisk på sistone vad gäller mänskligheten.
Han tände en cigg och jag frågade om jag fick ta en. Just då kändes det som om detta var precis vad jag behövde. Drog djupa bloss och handen skakade. Vi småpratade om allt möjligt, mest om vilken jävla tur jag hade haft.
Efter en ganska lång stund kom ambulansen. Ambulansskötarna pratade med mig och undersökte mig. Jag hade inte ont, inga tecken på skador fanns. Ingen whiplash, inga knäckta ben. Vi väntade in räddningstjänsten, de kom ganska snabbt. De undersökte bilen och säkrade platsen.
Ja, Pärlan, den stackaren. Jag såg inte riktigt hur illa det var med henne, det var för mörkt. Fronten verkade ha tagit mest smäll, på den vänstra sidan. Framlyktan hängde ut som utslitet människoöga. Det såg så otroligt sorgligt ut. Det högg i bröstet när jag såg det.
Jag fick åka till Ulricehamns vårdcentral. Där konstaterades det att jag var ok, men chockad. Den Älskade hämtade mig, jag ringde honom strax efter olyckan. Han såg också tagen ut, var glad att jag mådde bra och att det bara var bilen som var kvaddad.
Nu är jag hemma igen, matt och förvirrad. Den kommer i vågor, ledsenheten. Oro för allt det praktiska omkring olyckan har börjat uppstå i hjärnan. Mina anhöriga säger att jag inte ska tänka på det. Jag är försäkrad och jag har inte gjort något olagligt. Mest har jag haft en maximal otur. Och en helt otrolig tur att vara vid liv, oskadd!
Imorse, kanske ungefär vid 07:45, kunde mitt liv ha varit över. Jag kunde ha skadats för livet. Allt kunde ha ändrats, för alltid, för evigt. 
Tack vare en uppmärksam och skicklig lastbilschaufför (han bromsade omedelbart när han såg att min bil löpte amok), tack vare ett vajerräcket som fanns emellan körbanorna och tack vare vad det nu var för högre makt som räddade mig och förde bilen ner i den mjuka snön så sitter jag här och skriver med skakande fingrar. Det var inte min tur att dö än. Den Mörka Ängeln ville inte hämta hem mig just idag. Istället uppfylldes jag av en konstig och grymt stark vilja att klara mig ur det här. Just då när det hände var jag inte det minsta rädd, jag kände ingen dödsskräck. Bara en känsla av, ja vad ska jag skriva, overklighet. Sedan kom en känsla av likgiltighet, av uppgivenhet.
Nu får tankarna vila. Nu har jag skrivit av mig. Jag behöver vila. Jag behöver gråta. Jag behöver skratta. Resten av dagen ska jag ta hand om mig själv och skämma bort mig. Hylla livet, hylla det goda i människan!
Tack du fina man som hjälpte mig! Jag ser till min förtvivlan nu att jag inte lyckades spara ditt nummer i min mobil. Åh, jag vill ju så gärna tacka dig i efterhand, kunna visa vad jag kände. Du ska veta att det betydde så vansinnigt mycket. Jag är som sagt rörd och glad att sådana som du finns. Jag kommer aldrig att glömma det. Inte så länge jag lever.

Jag hoppas att de kan laga min kära Pärlan åt mig igen! Saknar så!


Min stund var ännu inte kommen, ängeln bara susade förbi.

FRÖKEN HALSONT HARKLAR OCH HOSTAR!

I början när jag sätter mig med en ny uppgift vad gäller plugget så kan det kännas som att det först blir totalstopp i huvudet. Jag undrar om jag är fullständigt dum i huvudet som inte förstår vad jag läser. Sedan lägger jag ifrån mig texterna, går och gör något helt annat för en stund. DÅ, som en blixt från klar himmel, insikterna bara ramlar över mig! Himla kul fenomen det här. Det är som att hjärnan är som någon slags magsäck. Det blir fullt och det tar en stund att smälta alltihopa. Efter ett tag sköter så det sig självt på något underligt vis och allt fastnar och hamnar där det ska vara.
Kroppen bråkar lite idag, halsen ömmar och temperaturen stiger. Nåväl, det är bara att bita ihop. Vila och dricka chilli-te. Ett trevligt tips från Lilla A. Litar på dessa råd till hundra procent, hon är ju trots allt öron- näsa- halsläkare!
Som vanligt så piggar färg upp mitt liv och mina fina vintagefynd bara sprakar av kulör! Vissa saker gjorde man förbaskat bra förr i tiden. Synd att förråden från mormor för länge sedan är skänkta till välgörenhet, på den tiden visste jag inte vad det var. Att kläderna var värdefulla. När man nu tittar på gamla kort inser jag vilken skatt som har gått förlorad och jag grämer mig över spilld mjölk. Vilken tur att det finns andra godsaker som muntrar upp mig igen!

Tokfin kappa från 60-talet!


Poppigt och spetsigt på en och samma gång!



Rosablommig femtiotalare med plisserad kjol!

KLART, FRISKT OCH EN FRÖJD FÖR ÖGAT!

Idag har det varit så vackert ute, det perfekta vädret helt enkelt. Kallt, ja visst, men det är så underbart för själen med ljus. Jag lider inte av kylan, mörkret är min sanna fiende. Är det bara ljust ute så är jag lycklig och lugn som en filbunke. Hoppas att det kommer att hålla i sig, även att elen blir dyrare.
Häromdagen var vi på bio, på Sherlock Holmes. Vi tyckte den var bra, rolig och underhållande. Inte så våldsam och överanimerad som vissa andra filmer tenderar att vara numera.
Under eftermiddagen har vi haft släktkalas för lite kusiner och sysslingar på pappas sida. Blev thaimat och tårta för hela slanten. Är fortfarande mätt till bristningsgränsen. Blir alltid så mycket ätande på sådana här tillställningar. Givetvis mycket skojiga och givande samtal också för den delen.
Kvällen blir lugn. Vi har varit duktiga och gjort klart veckans göromål. Julen är bortstädad. Det enda som är kvar är blommorna. De är för vackra för att slängas ut.
Ska plugga lite också, har ju två tentor som ska in nu under veckan. Sedan ska jag planera garderoben inför skolstarten. Har inskaffat lite svarta plagg för omväxlings skull. Kommer att bli perfekta alternativ till min i övrigt supersöta och pastelliga stil med blomstermotiv. Särskilt stövlarna gör mig riktigt glad. Svart läder, snörning och kilklack på ett och samma skodon. Helt perfekta med andra ord! Svart tyll är inte helt fel det heller. När det gäller vippiga kjolar så blir det alldeles underbart. Mmmmm!!!

Västansjö är lika vackert på vintern som på sommaren!


De sista juldekorationerna i all sin prakt!



Kofta från HM.


Fynd från lindex.com.


Snygga stövlar från Choosestore.se. 

VINTERVIT BALKONG I STARKT BEHOV AV SNÖSKOTTNING!

Det har säkert fallit en sisådär trettio centimeter snö över natten. Det är otroligt vackert men för med sig en hel del jobb med snöskottning. Som tur är så har vi en snöslunga. Det är också så kallt att flingorna är som puder, fjäderlätta och kritvita. Härligt!
Igår var vi ute på en liten krogrunda och höll på att blåsa bort mellan de olika stoppen. Skulle haft med oss T ut, men han blev tyvärr sjuk den stackaren. Men vi höll låda bara vi två. Gick hem tidigt och kollade på en fantastiskt bra konsert på TV, Hall of Fame.
Jag sitter och pluggar järnet nu under eftermiddagen, ska lämna in en tenta nästa fredag om kulturpolitik. Sådana uppgifter älskar jag! Att analysera samhället är bland det intressantaste som finns att göra. Känns bra på alla sätt och vis. Längtar till vårterminen nu.
Drömmer också om lite nya finingar i klädkammaren. Jag skrev ju innan om att jag letade efter puderrosa vinterkängor och nu har jag funnit ett par! Supersöta med pälskant och allt. Lite klänningar är också på väg, både rea och nytt. Jag har hittat ett perfekt alternativ till det dyra märket Odd Molly, nämligen fullkomligt underbara Cream. Det är mitt nya favoritmärke, förutom Day Birger et Mikkelsen och Munthe plus Simonsen. Shabby chict när det är som bäst! Jag bara älskar danska märken, de är sååå vackert designade! Galet vackert!
Ska bege mig ner på stan i morgon och kolla in Noa Noa. Var alldeles för längesedan nu. Lilla A och jag är flitiga kunder båda två. Vi har vissa gemensamma nämnare vad gäller klädsmaken. Hon är dock något elegantare än mig för det mesta, tycker jag. Kan bero på att köpkraften är något starkare där också, he he. Nej, jag är inte alls avundsjuk, öhurmm!
Bilderna nedan är från Smartgirl, Ellos, HM och Tradera.

Min nya danska drömklänning från Cream!


Lika söt där bak som där fram!


Finblåsa i skiraste färger och material!


Vårnytt från JSFN!


Tokbilligt reafynd i ekologiskt material!


Lika billig och söt kavaj!


Jag älskar körsbär!


Likaså puffärmar!


Drömmen blev sann, jipiee!!!

ÅRET FIRADES IN I SÄLLSKAP AV MINA ÄLSKADE SOLSTRÅLAR!

Skruttarna Alfredsson-Holgersson är tillbaka i kära Jönköping efter att ha åtnjutit våra kära vänners gästfrihet nere i Vettlösa. Vi är mer än nöjda med nyårsfesten, året kunde inte ha avslutats och påbörjats bättre. Inte en tråkig stund har vi haft, ett tag var det alldeles för spännande. Två av oss festdeltagare lyckades ramla på is och hala trappor och lär få känna av det ett tag, lider med dem!
Trerätters middag blev vi bjudna på och drickat serverades ad libitum. Vi spelade BUZZ (jag och den Älskade gick obesegrade "ur striden", hi hi!) och stojade runt hela kvällen. Undrar om grannarna hörde våra konversationer ute, då lär de befinna sig i chocktillstånd just nu.
Jag har till min glädje upptäckt att jag har ytterligare en vän i mitt liv. Inte bara en ytlig bekant, utan en människa som jag blir glad av att träffa och dela livet med. Tack vare min vackra vänskap med Ia och hennes stora kärlek så har jag fått möta G. En härlig tjej som är rolig, smart, ärlig och rak. Det är inte ofta man träffar sådana personer och jag är lika glad varje gång jag får göra det.
Har nedan valt ute lite bilder från gårdagen som gör mig glad! Den nedersta bilden är ytterligare ett bevis på orättvisorna här i världen, Ia ser nämligen aldrig full ut på kort. Inte i verkligheten heller för den delen När det är mer än uppenbart att vi andra har klämt i oss ett par drinkar för mycket så ser hon lika fräsch och pigg ut som en sommardag! Fattar verkligen inte hur detta går till?!

Stämningen var på topp redan när vi anlände!


Värdinnan var vacker som vanligt!


Bordet var otroligt vackert dukat!


Mina två favvisar!


En mycket trevlig back!


Stöket i köket gav verkligen utdelning, högsta betyg från oss!


Skratt och stoj vid supébordet!


Tipspromenad för skarpa hjärnor!


Vinnarparet iklädda sina fina priser!


Herrarna har förstås hamnat i teknikhörnan med alla musik-DVDs!


Vi tjejer tjötade lite tjejsnack istället!


Ja, ni ser skillnaden själva! Fan också rent sagt, he he!

Jag har fått en stund över och ägnar denna åt Jennys härliga utmaning, nämligen en bild för var månad. Har valt att även skriva några ord vid varje bild som beskriver händelser och stämningslägen. En hel del månader har flera bilder då det var svårt att välja bara en.
Vi börjar med en gång!

Januari:





I goda vänner lag, nystart, party, framtidstro och tillfrisknande. Den Älskades födelsedag.

Februari:







Biblioteksbygge, födelsedag, bokrea, Alla Hjärtans Dag, trötthet, längtan till våren, min födelsedag.

Mars:



Inflyttningsfest i Vettlösa, framtidsoro, jobbproblem, tvära kast.

April:





Spirande vår, nyutslagen grönska, ljuvlig påsk, Potsdam, fika i solen, hopp, nya krafter.

Maj:





Inköp av av favvis-skorna, karriärbyte, ångest, byggplanering.

Juni:



Världens bästa midsommar, stor glädje, positiva besked, studieplaner, husrenovering.

Juli:







Halmstad, semester, avkoppling, lyx, vuxentid, sol, regn, nervositet, längtan.

Augusti:





Sista ledigheten, njutning, pirr i magen, skaparglädje, nyfikenhet, styrka.

September:





Skola, Taklagsfest, förvirring, förväntningar, nyheter, stress, flyttstrul.

Oktober:





Plugg, party, höstdysterhet, ännu mera stress, full pott på tentor, lycka.

November:



Bakslag, besvikelser, shopping, maratonpluggande, ensamhetskänsla, tröst.

December:





Nobelfest, familjemys, fridfullhet, avslutning, ledighet, vila, oro, glädje, beslutsamhet.

Hela året:



Förälskelse, passion, längtan, saknad, skratt, ilska, försoning, lycka och sann kärlek!

FRÖKEN GLAD ÖNSKAR GOTT NYTT TLLSAMMANS MED SIN ÄLSKADE!

Igår fick jag min finaste julklapp i efterskott, nämligen nya hyllor! Nej, inte på kroppen. De duger så fint som de gör, det finns inte behov av vare sig utbyggnad eller renovering, he he!
Den Älskade har byggt två bokhyllor till mig inne i biblioteket. Då det blev några hyllmeter litteratur inhandlade under året som gått så var det nödvändigt med lite fler sådana. Jag behövde också en bättre förvaring för alla dyrgripar som är läderinbundna så att de inte exponeras för solen.
Det är mycket sexigt med en händig karl, herregud! På två dagar färdigställde han alltihopa och fint blev det. Även golvet hann bli nymålat, nu ser det mycket fräscht ut igen. Vi förstår inte sådana program som Arga Snickaren. Om man bara lägger manken till så går det smidigt att renovera. Men alla är ju inte som min karl förstås, har insett att han är fullständigt unik på mer en ett sätt. Och det menat i bara positiv bemärkelse.  
Jag har också varit duktig! Ägnade fem timmar åt att sortera in böckerna på sina nya hyllor, blev en omflyttning av i stort sett hela biblioteket. Plugget förtränger jag just nu, vill inte ens tänka på det.
Snart åker vi ner till Ia och lite andra vänner för en underbar nyårssupé i glada vänners lag. De är de bästa vänner man kan ha och de finns i mitt liv. Undrar vad jag har gjort för att förtjäna detta?!
När jag summerar året så tittar jag tillbaka på händelserika tolv månader. Året då allt blev bättre, men tuffare! Jag inser att jag har allt, inget saknas mig. De enda fläckarna på solen är de som fanns där inuti innan jag kom hit. De har mattats av och börjar suddas ut.
Jag önskar alla läsare ett varmt Gott Nytt År! Hoppas det blir fullt av kärlek och att ni kommer att vara fulla av inspiration, glädje och styrka.
Kram!

Min alldeles egen sexige hantverkare!


Färdigbyggda och redo för målning!


Detta gjorde vi snabbt och smidigt!


Hundratals volymer fick nya bostäder!


Jag är så grymt nöjd!


Få saker gör mig så glad som en hel vägg full av böcker!

RÖDA KLÄNNINGEN OCH NYA KAVAJEN SATT FINT PÅ!

Det är juldagseftermiddag och det är väldigt stillsamt både i och runt omkring vårt hus. Den Älskade är iväg och lämnar ungarna och jag ligger och latar mig i soffan. Kommer att bli en lugn kväll förmodligen. Vi hade planerat lite utgång ner till Ztyle och Strandbandet, men en ilsken öroninflammmation har krupit tillbaka in i min högra hörselgång igen. Måste käka värktabletter och då kan jag ju inte festa. Känns som att gå på en rockig konsert inte är det snällaste för ett sprängande öra heller, dessutom är jag lite småfebrig och yr.
Men det kunde vara värre! Det blir ju en mysig hemmakväll med min Älskade istället, jag är verkligen inte för trött för att maratongosa! Nu kommer vi att ha två och en halv vecka helt för oss själva, så vi har all tid i världen för varandra.
Julledigheten kommer att bli en blandning av socialt umgänge, kel och råplugg. Det enda som skiljer sig från vardagen i stort sett är att vi kan ta sovmorgnar. Det tackar vi verkligen inte nej till!
Julaftonen igår var jättefin, vi var alla överens om hur värdefullt det är att ha en så underbar familj att fira med. Den Älskades bästa vän T kom också förbi senare på kvällen, det är så kul att ha honom tillbaka i stan igen. Vet att min Älskade behöver det väldigt mycket just nu. Är nästan lite avis på de där två (dock inte på ett missunnsamt sätt!), jag önskar att jag hade Ia lika nära. Ska dock spendera nyår med den skruttan, är mycket glad för det.
För att kort nämna lite världsliga ting till sist, maten var supergod på julbordet. Vi har ätit brunch bestående av resterna för ett par timmar sedan, det var lika gott idagt. Klapparna var alla nöjda med också, jag fick bland annat en teaterkväll med middag och lite bling. Även praktiska saker låg i en del paket som rör skolan. Tack min fina Älskade, du är bäst!

Julkurvorna trivs i rött!


Dukat för familjemyskväll!


Det uppdukade julbordet smakade gudomligt!


Tre generationer och två familjer vid samma bord!


Jag åt som vanligt med mycket god aptit!


Julklappshögen var förstås mycket efterlängtad!


Som tur var så hade vi en liten fulsöt tomte!


Klapparna delas ute av denna till allas stora glädje!


Utomhus lyste facklorna och snölyktorna upp den vackra vinterkvällen!


Inomhus var ljusen tända för den vackra kärlekens skull!